Har ni någonsin läst i en tidning om en olycka där någon omkommit och när ni läser vem det är och får se bilder på personen så innser man att man känner peronen i fråga?
Den kännslan fick jag imorse, i lördgs morse var det nämligen en brand i ett mindre hyreshus i centrum och en peron omkom. Denna person är en av mina kollegor, en 21-årig tjej som satt nästan mitt emot mig. Jag kännde henne inte allt för bra dock men det lilla jag pratat med henne så har jag fått intrycket att hon var en riktigt snäll och trevlig person.

Jag är utan internet också, det var ett riktigt åskoväder här i lördags och jag han inte dra ur routern så nu är den trasig. (Detta inlägg är skrivet på min telefon) så det kommer bli lite svårt att göra några bra och intressanta inlägg fram till dess att jag ordnat en ny router men tills dess, stay safe.

xoxo
Almmi
brand, olycka,
Tänkte börja dagen med lite finfin geek-musik. Hoppas ni gillar den lika mycket som jag gör. ;)
 
 
xoxo
Almmi
Troy Sivan, We're My OTP, fantastisk, geek, musik, musikvideo, vackert, youtube,
Jag vill så ofantligt jävla gärna köpa en häst. Det behöver inte vara någon fin tävlingshäst, bara en fin liten häst som jag kan mysa med och rida lite på. Egentligen vill jag ha min gammla medryttarhäst jag hade sommaren mellan tvåan och trean (gymnasiet snackar vi nu alltså). En gammal travare som inte kunde galoppskänkel och som knapt visste ut eller in på någonting vad gällde ridning. Som bara ville trava så fort som möjligt och som såg spöken vart han än vände sig, som kunde vända på en femöring och kuta åt andra hållet för att det blåste lite i busken bredvid och som hade gåde Galla och en gammal senskada i ett ben.
Detta kanske låter som en riktigt mardrömshäst för vissa och jag inser medans jag skriver att det nog låter som om jag beskriver en riktigt jobbig häst. Men det är faktiskt helt tvärt om, alla de saker som jag har listat är sådan som jag verkligen älskade med honom, för jag fick se honnom utvecklas och jag fick vara med och bidra till den utvecklingen. Jag fick se honom gå från en muskellös, räddhare som bara ville springa till att börja få fina muskler och bli en häst som både gick på tygeln, travade lungt och gjorde både öppor, slutor och skänkelvikningar. Dessa rörelser var självklart varken särksilt smidiga eller något han kunde göra någon längre stund, han var ju fortfarande ingen dressyrhäst precis, men bara det faktum att han gjorde det i några få steg både i skritt och trav gjorde att jag svävade på moln. Jag kännde skillnaden för varje dag som gick, för varje dag så blev han lite modigare, lite starkare och lite smidigare.
 
Jag vet egenltigen inte riktigt vad jag vill säga med detta inlägg, jag kännde nog mest bara för att skriva av mig.
Hoppas ni alla har ett mer händelserikt liv än vad jag har i alla fall. Här får ni lite bilder från tumblr bara för att detta inte ska bli ett jättetråkigt deppinlägg:
 
 
xoxo
Almmi
historia, häst, minne, minnen, travare, tumblr,